Full fart på svärmor <3
Just nu blir det bara ett kort inlägg med en bild på lite utav det som min älskade svärmor har stickat och köpt till våran lilla tjej jag har i magen :) Är så tacksam för allt! Det är så himla mysigt att få hemgjorda saker till den lilla :)
Bild 1: Lila/vit kofta.
Bild 2: En jordgubbsmössa.
Bild 3: En Vit/rosa filt.
Bild 4: En jätte söt kista som hon köpt som hon fyller allt hon gör med.
Bild 5: Ett par rosa-randiga byxor och en söt body med en rosa giraff på.
Du är allt <3
Hur svårt ska det vara att bli hörd?
Hejsan!
Förlåt för dålig uppdatering men jag mår absolut inte bra och det blir inte bättre av att man inte blir tagen på allvar av sin barnmorska eller läkarvården. Jag har sedan jag blivit gravid haft flera blodsockerfall nästintill dagligen och nu har det blivit så illa sedan förra veckan att jag inte kan sova för att jag är livrädd att det ska sjunka för lågt, jag ligger runt 2-3 nästan hela tiden och ett normal värde är ungefär 5-6. Jag är svimfärdig, skakis, aggressiv, rädd, och helt utlämnad utan hjälp, känns det som i alla fall. Jag är livrädd för att lämnas ensam, jag är ständigt orolig för om jag ska klara av det eller inte, för risken är att jag svimmar och då hamnar i koma och hur bra är det med ett barn i magen? Det var så illa förra veckan att det fick tillkallas ambulans för att jag blev så enormt dålig.
Men igår så läste jag på en hel del själv på internet och det är definitivt inte bara jag som har blivit ignorerad och förbisedd av min barnmorska och läkarvården utan det finns en hel del tjejer som har, precis som jag gjort en gastric bypass och idag är gravida men har dessa livshotande blodsockerfall. Efter många om och men har dem hittat någon som lyssnat på dem och då har det visat sig att dem har fått i sig över 1500kcal FÖR LITE om dagen på grund utav att man som gastric bypass opererad inte kan få i sig tillräckligt för att våra magsäckar är så pass små nu och enligt mig är det ganska logiskt, men det ville tydligen inte min eller många andras barnmorskor ta på allvar, men i alla fall, när dessa kvinnor äntligen fått hjälp så har det visat sig att dem då har haft en enorm näringsbrist, proteinbrist och lite annat "smått och gott", så att det behövde få hjälp med kost upplägg, extra näringsdrycker och lite annat.
Så nu idag har jag återigen kontaktat min MVC-klinik och nu sa dom att dom ska kontakta dietist idag och ringa tillbaka till mig. Så nu sitter jag bara och väntar vid telefonen och hoppas på att dem kan göra sitt jobb denna gången!! Det är liksom inte mig jag oroar mig för mest utan det är min lilla tjej i magen som jag vill skall ha det bra och det har hon inte när jag inte mår bra och kan ge henne den näringen hon behöver. Så hjälper dom inte mig nu så vet jag inte vad jag gör!
// En förbannad, ledsen och hormonell gravid gastric bypass opererad kvinna!
Resan från att vara en till att vara två till att bli tre. Del 3
fortsättning följer....
....jag bestämde mig för att stanna kvar...!!
Vi kröp ner jämte varandra och pratade säkert en timme till och jag hade fjärilar i magen exakt hela tiden och tillslut somnade jag på hans bröst med hans arm runt mig.
Vi vaknade av att hans mobil ringde, det var hans jobb som ringde in honom så jag körde honom till jobbet och vi bestämde att vi skulle höras under hans arbetspass och vi sms:ade och bestämde att jag skulle hämta honom efter han slutat :). Han sov hos mig den natten och sedan dess har vi näst intill varit oskiljaktiga.
Han sov hos mig varje natt, dels var det närmre till hans jobb från mig och dels för att vi verkligen började fatta tycke för varandra, eller i alla fall jag för honom, jag visste inte vad han tänkte eller kände och det vet jag inte ens än idag men den 27de december 2012 blev vi officiellt ett par och knappt en månad efter så flyttade vi ihop till våran nuvarande lägenhet.
Resan därifrån har varit alltifrån enkel, vi lär oss varje dag något nytt om varandra och oss själva, vi lär oss vad kärlek och respekt innebär och hur viktigt kommunikation är för att två person skall kunna leva under samma tak. Men oavsett vad så har allt vi gått igenom lett oss till där vi är idag, starkare än någonsin.
Dock när vi hade en mindre lätt period så visade det sig att jag var gravid....
Torsdagen den 30 maj i år så tog jag ett graviditetstest och det var positivt! Jag blev helt ställd då jag inte alls var beredd på detta då jag gick på p-piller men mitt i chocken kände jag en värme och lycka inom mig! Och för min kära fästman var det inget tal om saken, detta var vårt barn och det kunde inget ändra på och jag har alltid tänkt att "det var inte meningen" men vet ni vad, det gör saken ännu bättre för visst hon var kanske inte planerad, men emot alla odds, p-piller och allt så blev hon till ändå, så hon var verkligen menad, menad för just oss! Och det finns ingen större kärlek än den jag känner för våran kommande lilla tjej! Hon är vårat mirakel <3
Så det var en liten "snabb" förklaring hur vi kom till där vi är idag, och nu blir det mycket mer inlägg om nuet och framtiden istället :)
